lilla-t i stora världen

Kreativiteten har flödat. Jag har haft energi idag. Jag har lärt mig att lägga till bilder i datorn som jag sedan kan använda här i min blogg. Tog ett par timmar och ett antal klickningar innan det var klart. Är förbannat envis när det är något jag verkligen vill lära mig. Hade ingen lust att göra det halvfärdigt. Så tillslut gick ögonen nästan i kors!

Lite lunch och sedan sätta igång en maskin tvätt. Sen en tvätt till. PLOPP! Soppatorsk! Har inte riktigt lärt mig att fördela den lilla energin jag har på ett bra sätt. Blev inte bättre av att jag dessutom glömt ta min klockan två oxascand. Var alldeles för upptagen med bilderna att jag inte tänkte på att klockan rann iväg. Så ångesten kom över mig väldigt plötsligt.

Tog tabletten vid halv fem och la mig i sängen. Ingen idé att vara uppe när ångesten är jobbig. Efter en stund när pillret gjort sin verkan somnade jag. Vaknade lagom till middagen. Trött trött trött. Det går åt mycket energi att vara fylld med ångest.

Ska nu titta på Veckans brott som går på svt 1. Leif GW Persson (titta gärna på hans hemsida, klicka bara på hans namn här)leder programmet och han är en av mina favoriter. Ska tillägga att jag alltid varit intresserad av kriminologi. Tyvärr räckte inte mina gymnasiebetyg till för att studera detta ämne. Så nu får jag nöja mig med att följa detta program. Tittar även på CSI, NCIS och de flesta polisprogram. Inte dumt det heller!

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

En liten försiktig hostning av fläkten hördes när jag vred om nyckeln och startade bilen. Det fungerar!!!! Jippie!!!! Ett samtal insparat till Herr Bilmekaniker. Puss på dig Skruttan! Tittade inte så noga, men kan ju vara något annat som inte fungerar. Det var länge sedan som bilen var totalt fri från fel och brister. Alltid är det något som inte fungerar som det ska.

Jag ser en likhet mellan min bil och en kollega jag hade för länge sedan. Det var nämligen så att så fort min medarbetare lärde sig en ny sak föll någon annan kunskap bort! Inget skämt! Hennes minne för arbetsuppgifterna var begränsad. En ny lärdom tog plats och en gammal föll ut. Därför tror jag att nu när fläkten åter fungerar så är det något annat som inte gör det. Det återstår att se imorgon. För resten av dagen tänker jag vara inne. Alldeles för kallt för min smak där ute. Brrrrr…….

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Ps. Har lyckats lägga upp bild både på Skruttan och mig själv! STOLT! Jag lär mig sakta men säkert mer och mer. KUL! Finns att beskåda under Galleri – Onödigt vetande – Lilla-T/Skruttan. Ds

Tre dagar utan choklad sprack…..Men det var INTE mitt fel!!! Det gick till så här: Blev bortbjuden på middag idag. Nice! Så glad i hågen åkte stereon på, in i duschen och på med lite smink och kläder. Fortfarande glad borstade jag bort snön från bilen och skrapade rutorna. Satte mig i bilen och körde iväg. Radion skruvade jag upp och poppade glad musik. Efter en stund…..Märkligt….Ingen varmluft som kommer ut ur vad det nu heter som det ska blåsa ur.

Skruttan(bilen) har ett lika hett temperament som jag. Vi är båda lika sura när det är kallt. Vi är som skapta för varann! Ni vet allt strul härom dagen med blinkande instrumentpanel och dyligt. När jag idag startade bilen hade min hustomte släckt alla lampor och jag var överlycklig att allt var okej. Men säg den glädjen som varar….

Tydligen är det så att klimatanläggningen slutat fungera. Vilket är passande för årstiden. NOT! Så resan till min vän var olidligt kall! Lika kallt inne i bilen som utanför. En sissådär minus nio grader. Mitt hår förvandlades till isbitsdreadlocks! Fick sitta och skrapa insidan på rutan för att se ut! Jösses!!!! Men stolsvärmen fungerade! Så hela jag var stelfrusen när jag kom fram utom just min rumpa!

Herr Bilmekaniker kommer att få sig ett samtal imorgon bitti. Hoppas han blir glad. Middagen jag blev bjuden på var delikat! Tacos till huvudrätt och glass till efterrätt. Chokladkakan hade inhandlats till mig eftersom min vän vet att jag är chokladtokig! Så visst var jag tvungen att äta halva. Vill ju inte verka oartig ! Då vet Ni. INTE mitt fel. Nya tag imorgon.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Morgonstund. Natten var tung. Var trött men sov oroligt. Jag drömde en massa. Kan inte riktigt minnas sist jag drömt så här mycket. Antagligen mycket tankar som bearbetas i min hjärna nattetid. Det tråkiga är att jag redan glömt vad jag drömde om!

Idag har jag varit chokladfri i två dagar! Får se om jag lyckas med tre! Ett litet, men dock ett återfall igår kväll. Eftersom huset har sanerats från allt vad choklad heter så spelade det ingen roll hur mycket jag än letade. Det var soprent på choklad. Inga dolda gömmor. Så vad gör jag nu tänkte jag. Jag har lovat mig själv att inte äta choklad på minst en vecka. Satt en stund och funderade på om jag skulle åka till affären. Men jag lyckades att övertala mig själv att låta bli.

Men suget var starkt. Min karaktär inte den bästa. Så när alla gått och lagt sig smög jag ut i köket. Öppnade kylskåpet. Gissa vad som skådade mitt öga då?! En skimrande tub chokladsås!!!! Icke tänker Ni. Jo säger jag! Jag halsade chokladsås!!!!! MUMS! Men eftersom det inte räknas som choklad i sin rätta mening, så är jag inne på min tredje dag utan choklad. Så det så!

Om jag är knäpp? Alla gånger! Livet blir lite roligare då! Jag har mycket hyss för mig. Att halsa chokladsås är bara en i raden av många konstiga saker jag gör. Det bjuder jag på!!!!!

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Lugnet har åter lagt sig i huset. Alla har åkt hem till sitt. Nu är det bara jag, mor och far. Något trötta allihop. De två äldsta syskonbarnen ville inte åka hem. De ville stanna hos moster( jag ) ! Vi satt i min säng och tittade på barnprogram. Mysigt! Trodde nästan jag skulle somna ett tag.

Mina ljus jag tände har nu brunnit ut. Kvar ligger doften av stearin. Det är tyst. Nästan så det gör ont i öronen. Men underbart. Snart börjar en ny vecka. En ny dag. Snart även en ny månad. Tiden går hiskeligt fort. Vackra December står för dörren. Någon helg nu före jul ska jag försöka besöka Skansens julmarknad. Det är så vackert där. Att ströva omkring bland gamla stugor och äta nygräddat tunnbröd. Kanske festa loss på en våffla med sylt och grädde. Köpa lite julpynt och pepparkakor. Stanna en stund och dricka glögg.

Längtar……….

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Tomtarna på mitt loft har rymt. Nu sitter de runtomkring i mitt rum. En liten garntomte höll på att falla offer för Herr Katt´s klor. Räddad och upphängd utom räckhåll för tassar. Önskar att mörkret snart faller så jag kan tända lite levande ljus.

Nu har alla anlänt och jag sitter och gömmer mig i mitt rum. Ljudvolymen har ökat ett par decibel och mitt huvud värker. Har tagit en oxascand för att få ner takten på mitt allt snabbare bultande hjärta. Mor kom med ett glas glögg. Givetvis alkoholfri. Mycket gott. Nu är det en riktig advent. Pepparkakorna tar nog slut snart. Mina syskonbarn och jag älskar dem.

Ute fortsätter snön att falla. Nu är det stora flingor som singlar ned. Underbart.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Söndag och nyvaken. Fryser och är inte alls på topp. Yrslig är bara förnamnet. Mina fingrar darrar och jag känner mig tom. Euforin som suttit i ett par dagar är inte längre kvar. Det är ett hål och jag vet inte hur denna dag kommer att se ut. Det jag vet är att alla mina syskon med familjer kommer alldeles strax.

Mor som fyllde år i fredags ska firas. Fullt ös med andra ord. Jag vet att jag måste vara social och jag vet att jag måste vara som ”vanligt”. Eller snarare vill vara som förut. Kanske just därför som ångesten river min själ.

Det är första advent idag. Har tagit fram det lilla julpynt jag har. Ett par tomtar och en halmgris. Ska försöka placera ut dem på ett stämmningsfullt sätt. Utanför mitt fönster faller det mer snö. Vackert. Allt blir tystare. Hoppas snön ligger kvar till jul….

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Fredagen började som de allra flesta dagar. Seg, trött, svettig och yr. Satt i ett antal timmar framför datorn och bara glodde. Gjorde det jag är så bra på. Meningslösa aktiviteter. Jag var ändå glad och lugn. Kände ingen stress. Det var bara T.

Framåt sen eftermiddag tog jag mig i kragen och hoppade in i duschen och i rena kläder. Begav mig in till stan för att kasta pil. Den trevliga killen på radion varnade för att det var fullt i stan. Att många hade tagit bilen in för att det var dåligt väder. Sen är det löningshelg, vilket alltid innebär knökfullt. Till min stora förvåning fick jag en parkeringsplats utan mankemang.

Kvällen var lyckad. Jag kastade bra för att vara jag och jag skrattade. Jag hade roligt ända in i själen. Hela jag trivdes. Jag var T när hon är på topp! En mycket trött och kramsjuk Herr Katt mötte mig när jag kom hem vid halv två. Han somnade i min famn och det dröjde inte länge innan jag sov jag med.

Lördagen är helt oschemalagd. Så jag får se vad jag hittar på för bus! Se upp!!!!

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

And yes I believe in what we had
But words got in the way
And only yesterday
As I was leaving
Lord knows I’ve tried to say but I’ve
Heard a million conversations
Going where they’ve been before
Seen the way that careful lingers
Undecided at the door

And all I know for sure
All I know for real
Is knowing doesn’t mean so much
When placed against the feeling
The heat inside
When bodies meet
When fingers touch

All of my words are secondhand and
Useless in the face of this
Rationale and rhyme and reason
Pale beside a single kiss
And I’ve heard so many things I
Fail to understand at all
I’d settle anytime for
Unknown footsteps in the hall outside

Because the world is cruel and
Promises are broken
Don’t try to tell me
Anything don’t try to tell me
You’ll be true to me you know the
Real truth is never spoken
And I know the world is cold but
If you hold on tight to what you
Find you might not mind too much though
Even this must pass away and
Memories may last for years but
Names are just for souvenirs
Some kind of angel let me
Look into your eyes
Don’t give me whys and wherefores
Reason or surprise
I don’t care for words that don’t belong
And I don’t care what you’re called
Tell me later if at all
I can wait a long long time
Before I hear another love song

Come here I think you’re beautiful
My door is open wide
Some kind of angel come inside

Come here I think you’re beautiful
I think you’re beautiful beautiful
Some kind of angel come inside

Come here I think you’re beautiful
I think you’re beautiful
Some kind of angel come inside

Come here I think you’re beautiful
My door is open wide
Some kind of stranger come inside

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Mötet hos psykologen var mycket givande. Han fastslog att de doser som jag intar nu inte behöver justeras. Så jag fortsätter med 150mg venlafaxin, 2 gånger 5mg oxascand och till natten 15mg mirtazapin. Han skrev även en remiss på vidare provtagning av min lever. Så nu är det bara att avvakta och se om yrseln,svettningarna och nervryckningarna försvinner.

Vi talade om min livssituation och min framtid. Vi kom överens om att arbetsträning och ett eget boende skulle ge mitt tillfrisknande en liten knuff. Så nu efter nyår tänkte jag se om det går att få tag på en liten etta någonstans. LÖVLY!!!!!! Arbete blir även det på det nya året. Snacka om att jag har ett spännande 2011 framför mig. Jag är mycket glad och har nu något att se fram mot. Tänk att lilla jag ska börja om från början! Nu börjar mitt nya liv! Bara mitt!!

Efter mötet så for jag och Skruttan ut på äventyr. Vi skulle åka en bit så jag laddade med full tank, bullar, läsk och skivor. Jag hade tänkt på allt tyckte jag. Men…..Till mitt försvar säger jag att bilar ska bara fungera. Vad är det för vits annars? Jag är tjej och bilar är inte mitt största intresse direkt.

Vi hade inte hunnit åka längre än max femton minuter när plötsligt oljelampan skriker. Jaja. Stannade och fyllde på. Bara att fortsätta. Nädå!!!! Efter ytterligare femton minuter börjar motorlampan blinka!! Men vad nu då???? Stannade. Väntade. Bläddrade smått hysteriskt i instruktionsboken. Meddelandet löd: Åk bums till en auktoriserad verkstad! Icke! Herr bilmekaniker lugnade mig telefonledes och vi fortsatte. Väglaget var en aning slaskigt och kladdigt. Tror Ni inte att spolarvätskan tar slut!!!! Jösses!!!!! Det var bara att stanna igen vid nästa mack. Jag är i alla fall stolt över att jag lyckades ha en ficklampa i bilen! Alltid nåt i mörkret!!!!!

Allt gick sedan som smort och jag är inte ens irriterad på Skruttan. Annars alltid sådana här problem som får mig att explodera. Nu blir det att ta Herr Katt under armen och sova. Efter alla äventyr idag så är jag trött. Sov gott!

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Det faller snö och kvicksilvret visar minus fyra grader. Jag har sovit bra trots att jag vaknade en aning svettig. Jag är yr men jag mår bra. Jag är glad och har energi. Inte ett spår av att vara trött eller ledsen. Vädret är så mysigt när man sitter uppkrupen i stolen och skriver. En extra tröja och tjocka sockor gör mig varm. Herr Katt har inte gått upp än. Han sover gott och sparkar med tassarna i sömnen. Idag är en bra dag. Idag ska jag sprida glädje. Idag är jag SuperGirl.

Ska snart åka till psyk för att träffa min läkare. Diskutera mina blodprovssvar och hur vi går vidare för att T ska må så bra hon bara kan. Jag är fylld med hopp. Jag kan se framåt. Jag är en liten bit närmare mitt mål. Idag kan jag flytta berg!

Sladda försiktigt ute på vägarna idag. Håll avståndet. Idag ska vi inte tuta och vara arga. Idag ska vi visa hänsyn och kramas i trafiken!

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Mitt hjärta bultar och slår volter. Ett tecken på att jag lever ändå. Ofantligt trött och yr. Ska till Herr Överpsykolog imorgon och förhoppningsvis kan han ge mig råd. För nu är det inte roligt längre. Jag skulle vara glad om orsaken till mitt hjärtas volter berodde på kärlek, men icke. Nu behöver jag……….

Holding Out For A Hero / Bonnie Tyler

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Mötet hos försäkringskassan var mer energislukande än jag kunnat ana. Redan vid fyratiden på eftermiddagen började jag gäspa. En stund senare la jag mig på sängen för att slötitta på teve. Tror inte att det ens hunnit gått tio minuter innan jag sov. Fullt påklädd och sminkad. Jag minns att Mor kom in och frågade om jag ville ha middag. Jag ska bara vila en stund till svarade jag.

Den stunden blev timmar! Vaknade klockan tre i morse! Färdig klädd för dagen! Hahha! Herr Katt som är morgonpigg ( men inte tre på natten), lyckades jag väcka när jag skulle ut för lite frisk luft. Han undrade vad i helsike jag höll på med! Men om nån är uppe så måste det ju betyda att jag ska äta! Så det var bara för mig att öppna en burk och ge honom.

Att försöka somna om var omöjligt. Tittade en stund på teve. Men mitt hjärta slog hårt och gjorde volter. Måste göra något! Kan inte bara ligga här! Jag blir tokig! Så det var då jag lyckades förstöra ett inlägg här. Har suttit här vid datorn sedan fyra och inte gjort så mycket. Känner mig stressad. Känner oro. Har tänt en massa ljus för att finna avkoppling. För utanför fönstret är det fortfarande mörkt och blåsigt. Varning för snökaos säger dem som vet. Måste ut och handla tidningarna så jag kan bli lite irriterad på deras dåliga journalistik! Få ett gott skratt, på grund av deras sammansättningar av kaos eller chock eller något annat för att beskriva det faktum att vi får snö.

För min del får det snöa och blåsa hur mycket det vill idag. För jag ska bara vara hemma och försöka njuta av tillvaron. Tillsammans med mina krummilurer och Herr Katt.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Klockan är mitt i natten och jag har just lärt mig en ny sak. Tryck inte på knappar du inte vet vad de betyder!!!!! Det började med att jag skulle fixa lite här på bloggen. Allt gick bra tills jag råkade trycka på lite för många knappar på en gång. Har lyckats återställa allt förutom ett inlägg. Inte för att det är hela världen men jag blir såååååååå irriterad på mig själv!!!!!! Jag som har kontrollbehov ser alltid till att spara allt jag skriver en extra gång. Just för att kunna återställa om jag eller datorn eller någon annan lyckas förstöra nåt. Men jag har tydligen inte kopierat och sparat den sista veckan!!!????

Jag ser mest den här bloggen som min ventil. Min dagbok. Min historia. Till allmän åskådning. Jag är faktiskt besviken på mig själv, för det händer inte en kontrollant som jag. Jag vet att inlägget hette ”Nitton” och att jag hade lagt med en Lars Winnerbäck låt.

Om någon av Er som läser detta är datakunnig och vet hur jag hittar inlägget får gärna kontakta mig. Om det nu går att hitta inlägget. [email protected].  Jag hoppas innerligt på det. Jag ska verkligen försöka att inte trycka på fler tangenter innan gruset i ögonen är borta. Jag ska aldrig mer sitta på nätterna och försöka vara smart. Det enda jag ville var att fixa lite fint här. Men så blev det pannkaka av allt. Kanske dax att somna om en stund. See Ya!!!

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Just hemkommen efter möte hos försäkringskassan. Träffade min handläggare. En sympatiskt kvinna i fyrtioårsåldern. Eftersom försäkringskassan håller stängt tisdagar och torsdagar(!!!!!???????), fick jag snällt stå utanför och vänta. Blev visade in till ett rum, där vi skulle kunna samtala ostört. Hon försökte starta datorn. Efter en stunds tryckande åkte istället papper och penna fram. På min kallelse jag fått stod det ett par frågor som jag skulle förbereda svaren på. Det där med att vara förberedd gäller inte anställda hos försäkringskassan tydligen!!! Hahhahah!

Jag svarade vänligt på alla hennes frågor medan hon kladdade frenetiskt på papperet. Hon fyllde papper efter papper. Jag fick det till fem stycken full klottrade A4 ark. Härligt! Jag skrattade inombords då jag kunde se vilken eftermiddag hon skulle få med att få in allt i datorn! Skadeglädje på hög nivå!

Efter femtio minuters möte kunde jag gå där ifrån. Med vetskapen om att inom en snar framtid börja arbetsträna. Det enda jag vill är att få rätt medicinering innan jag möter arbetslivet. Gillar inte ordet arbetsträna. Klingar illa. Låter som om jag skulle vara korkad. Jag vet att det inte är så men ordet är så negativt laddat för mig. Jag har många fördomar. Mina år som arbetsgivare har satt sina spår. Nu gäller det att tänka i andra banor. Ändra på tempot. Ändra inställning. Våga bli en ”vanlig” anställd.

Väntar med spänning på fortsättningen. Hur? Var? När? MEN! Jag vill lite närmare målet innan jag släpps ut i arbetsdjungeln.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Vilken härlig syn! Fick skjuts av Far till biltvätten för att hämta min bil. Åhhhh!!!!! Va Skruttan blänkte! Hon är nio år men såg ut som två. Vintersulor med dubb är på. De tvättade henne både utvändigt och invändigt! Så fin har hon inte varit på mycket länge! Vilken skön känsla att ratta en sådan pärla. Vi glänste tillsammans. Inget kunde störa denna stund.

Jag hade en massa energi, så jag lagade middag och dukade. Mor blev överlycklig. Sedan har jag även orkat städa mitt rum. Nu är den där kaoskänslan som bortblåst. Allt är strukturerat och tillrätta lagt. Har tänt en massa värmeljus och sitter här och bara myser. Herr Katt har redan krupit in under täcket. Men jag ska sitta här en stund och skriva på min ”bok”.

Blir kanske en film att somna till med Herr Katt vid min sida. Just nu är det bara en sak som stör. Genom väggen hör jag mina föräldrars teve. De tittar på halv åtta hos mig. Jag hör ordagrant! Men men….. De hör ju inte så bra så jag sätter på lite musik och överröstar dem.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

En dag som vilken som helst. Lite mer ork än vanligt. Yrseln är något mildare. Ångesten inte lika påtaglig.  Idag är jag stolt över mig själv. För jag har lämnat skruttan hos en vän som ska sätta på vinterdäck! Så snart kan jag ut och köra oavsett väglag!

Har dragit på det alldeles för länge. Men det är mer kalendern som styr mitt val än svarta rubriker om köldexplosion och snökaos. Så här nära första advent är det väl rimligt att Vi ska ha vinter? Tycks som om det är en världsnyhet att det varje år inträffar minusgrader och snöfall. I alla fall här i huvudstaden. Kvällstidningarna skriker ut sitt budskap till oss att det är farligt! Att Vi ska överväga om Vi verkligen måste ut på vägarna. En tanke. Hur kan de klara sig i norra delen av vårt avlånga land?

Jag kommer absolut att köra oavsett väder och vind. Mitt körkort gäller året om! Jag vet att vissa trafikanter endast skaffat sommar kort. Enligt mina erfarenheter är det faktiskt enklare att köra på vintern. Man slipper alla galna cyklister som fullkomligt struntar i att även de faller under samma lagar och regler som oss med fyra hjul. Man slipper alla gångtrafikanter som envisas med att trycka på knappen när det inte finns en bil i närheten utom jag då förståss. Man slipper även att huttrandes stå och vänta på en försenad buss. Äntligen är vinter här! Här ska ut och sladdas! Håll avståndet och använd handsfree.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Tankarna i mitt huvud är dussintals. De flesta rör sig om livets alla frågor. Stora som små. Vissa ligger mig mer varmt om hjärtat än andra. Dagens tanke är om religion. Jag blev döpt som barn och valde själv att konfirmera mig. Jag var nyfiken på den kristna läran. Jag har tyvärr insett att jag inte tror på Gud. Däremot är jag avundsjuk på Er som gör det. Eller rättare sagt på alla som tror på en Gud.

Trots att många av världens krig är religions konflikter, så finns det en tro. Oavsett vart på jorden Vi bor så finns det människor som har en Gud närvarande. En Gud att be till. Vetskap om att inte vara ensam. Vetskap om att det som sker gör det av en anledning. När livet är som mörkast finns det ändå hopp. Det är detta jag är så avundsjuk på.

För hade jag varit troende så hade jag kanske inte känt mig så liten. Förhoppningar om att mina böner blir hörda. En tro där jag skulle veta att Gud inte ger mig mer än vad jag kan klara av. Att kunna förlita sig på att jag blir sedd och hörd. Till Er som tror säger jag: Fortsätt med det.

Ett opium för folket. Men ändå så bra. Däremot älskar jag kyrkor. Atmosfären, stillheten och den mäktiga känslan av stordåd. Jag beundrar våra förfäder som byggde dessa monument. Allt vackert som De prydde kyrkorna med. Det är stort.

Vart är jag på väg? När är min kamp slut? Finns det hopp? Finns det en ljus framtid? Vad ska det bli av mig? Det återstår att se…..

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Jag summerar denna morgon så här:

Imperiet- I hennes sovrum

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Lördag kväll. Här sitter jag nu ensam i mitt gamla flickrum. Har sällskap av yrseln och ångesten. Hade jag fått välja själv hade jag valt ett något trevligare sällskap. Det har varit liv i luckan här idag. Alla mina syskonbarn plus min älskade bror med fru. Herr Katt och jag valde att vara så där lagom sociala. Herr Katt för att han är rädd när det blir för många på en gång. Och jag för att jag mår så konstigt idag.

Kan inte riktigt specifiera vad det är. Men jag mår inte helt okej. Förutom det vanliga har jag en underlig obestämd känsla i kroppen. Lite som om jag har ett uppror inombords. Jag är blek. Jag är trött.

Är inte så glad över att det inte går åt rätt håll. Känns som om mina symtom blir värre för varje dag som går. Idag har jag inte kunnat stå upp längre än ett par minuter innan yrseln gör det omöjligt. Att sitta går alldeles utmärkt. Dessa fyra väggar kryper allt närmare. Klaustrofobi. Vill ut men jag kan inte!

Tankar snurrar runt runt runt runt. Vad är det som får mig att må så dåligt? Vad gör jag för fel? Kommer det att gå över? Ångesten blir värre den också. Min tunga känns en storlek för stor. Det hugger i hjärtat och jag kan inget göra. Alla tester är gjorda. Mina tårar är många och jag känner mig så liten. Kan Ni förstå? Jag lider! Inväntar nästa dag. En dag som jag inte vill ha.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T