lilla-t i stora världen

Idag slog jag upp ögonen tidigt. Herr Katt tyckte inte jag skulle sova längre än åtta. För Han ville ut och hoppa i snön. Så det var bara att gå upp och släppa ut honom. Ingen idé att försöka somna om. Så det blev en morgon vid datorn.

Planerna för idag är att skotta fram bilen. Tror det har fallit en halv decimeter inatt. Sen bär det in till stan för lite dart. Ska bli kul tror jag. Eller hoppas jag.

Girl you´ll Be A Woman Soon / Urge Overkill

Girl, you’ll be a woman… soon

I love you so much, can’t count all the ways
I’ve died for you girl and all they can say is
”He’s not your kind”
They never get tired of putting me down
And I’ll never know when I come around
What I’m gonna find
Don’t let them make up your mind.
Don’t you know…

Girl, you’ll be a woman soon,
Please, come take my hand
Girl, you’ll be a woman soon,
Soon, you’ll need a man

I’ve been misunderstood for all of my life
But what they’re saying girl it cuts like a knife
”The boy’s no good”
Well I’ve finally found what I’m a looking for
But if they get their chance they’ll end it for sure
Surely would
Baby I’ve done all I could
Now it’s up to you…

Girl, you’ll be a woman soon,
Please, come take my hand
Girl, you’ll be a woman soon,
Soon, you’ll need a man

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Nu har tjocka släkten åkt hem. Om jag ska beskriva statusen nu så blir det glad och trött. Bror med familj anlände redan vid tiotiden i morse. Systers något senare. Runt ett. Det har varit mat mat mat mat mat mat och choklad.

Efter lunch var det så dax för barnen att få julklappar. De lyste av lycka när de öppnade sina paket. I mitt hjärta fanns bara glädje. Sen blev det fika och jag satt och läste för lillpluttan på tre år. Det är en fantastisk känsla att dessa barn. Mina syskons barn. Kommer till mig och vill leka eller prata eller bara sitta ned en stund. Jag känner mig så fantastiskt älskad.

Det är så ärligt på något sätt. Vi vuxna har ju lärt oss hur och vad och när det passar sig att göra saker eller säga vissa saker. Men barn. Finns det något så ärligt som barn? De säger ju precis det som de tycker. Förstår Ni då hur det värmer mitt hjärta när någon av de tre kommer till mig och vill vara med mig. DET är kärlek!

Jag älskar dem alla och älskar att se dem bli större och större.

Jag la mig för att vila en stund innan middagen. Jag vaknade av en mjuk liten hand som strök min kind. Det var den äldsta pojken som är sex år. Han log mot mig och sa: -Kom Moster T. Det är mat nu. Vilket uppvaknande!!!!! Han berättade stolt att han fixat en plats åt mig vid bordet bredvid honom. Inombords grät jag av glädje.

Nu har de alla åkt hem till sitt. Alla krafter är slut. Men jag är såå lycklig…..

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Julafton går mot sitt slut. En annorlunda jul må jag säga. Det är första gången på fjorton år som jag vaknar upp hos Mor och Far på julafton. Precis som när jag var liten låg det en strumpa vid fotänden från Tomten! I strumpan låg chokladpengar, chokladtomtar och serietidningen Ernie! Chokladfrukost med andra ord! När det är jul så är det helt legitimt. För min del så är det det alla dagar!!!!

Vi hade bestämt att det inte skulle vara några presenter oss vuxna emellan. Så jag blev lite fundersam när Mor sa att det var dax för paketutdelning. Jag satte mig i soffan och fick ett paket i min famn. Far som slagit in det bad mig studera omslagningen noga! Kanon jobb Far!

I paketet låg det en bok jag velat läsa länge. ”Jag är Wanted” av David Larsson, eller som han egentligen heter Daniel Luthman. Jag som inte riktigt fått tillbaka min läsarförmåga helt efter att-ha-gått-in-i-väggen. Eller som jag kort och gott säger: Reparation pågår. Mina underbara föräldrar hade detta i åtanke då de köpte boken inbunden och inte i pocket. Lite större text och lite större mellanrum mellan raderna så det blir enklare för mig att läsa. De tänker då på allt!

I paketet låg det även ett presentkort. Så jag kan handla lite nya kläder på Vero Moda! Jag brast nästan i tårar. Blev rörd. Jag påpekade detta med att Vi inte skulle ge klappar i år. De tittade på mig och log. Sen sa de: Men Du är vårat barn! Kan inte säga det tillräckligt många gånger: Jag älskar Er!!!!

Har funderat en stund…..Om jag nu är barn….då innefattar det väll att jag är befriad från en massa saker? Eller? Jag tänker på tvätta, laga mat, städa och skotta. Det tänkte inte mina föräldrar på!!!! Vilket Ess jag fick i rockärmen!!!

Tack för denna julafton. Tack för att jag får uppleva en fridfull jul. Tack för att Tomten kom ihåg även ett stort barn. Nu ska här samlas krafter! För juldagen blir en till julafton. Då kommer mina syskon hit med sina familjer. Då blir det en riktig jul! Barnens jul.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Jag säger väl som alla andra: GOD JUL!!!!

Jag är trött men pigg. Hur nu det kan gå ihop! Var inne i stan igår och kastade lottad dubbel. Jag hade jätte kul. Nu menar jag jätte kul! Alla var på strålande humör och jag likaså. Vi blev 50 stycken som deltog och gissa vilka som vann? Jo det ska jag berätta. Jag spelade bergochdalbane dart. Men min dubbelpartner var bara BÄST! Så….. Vi vann!!!!!

Oj oj oj så glad jag blev! Är fortfarande alldeles varm i själen. Det kan behövas en sådan här dag, då termometern har lika många minus som det är plus inne.

Jag lekte taxi fram på småtimmarna. Alltid lika roligt att kunna ställa upp för vänner. Hem kom jag först vid två. Somnade glad och nöjd med Herr Katt vid min sida. Vaknade och var inte svettig!! Kors i taket! Har inte sovit många timmar, men glädjeeuforin håller sig kvar. Får vila en stund innan Kalle Anka.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Som Du redan vet Mor så har jag mycket vilja men lite ork. Redan igår hade jag storslagna planer för denna Torsdag.

Jag och Far har varit och handlat allt som stod på lappen och lite till! Vi klarade av två matvarubutiker, två apotek och ett McD besök på mindre än tre timmar. Bra jobbat tycket jag. Så nu är det fullt i kylen och skafferiet. Det jag skulle komma till är det att jag skulle baka idag. Överraska Dig med lussekatter och shackrutskakor.

Alla ingredienser är inhandlade. Köpte även jäst, för jag vet inte om man har det i saffransdegen. Men nu har liksom energin tagit slut. Jag är riktigt sur att jag inte orkar. Ska vila en stund nu. Kanske får lite krafter tillbaka. Men jag ska kasta pil ikväll som planerat. Så jag kanske väljer att spara krafterna till det.

Men sen kom jag på! När Vi nu bara blir Vi tre på julafton, så kan jag ju baka då! Perfekt eller hur! Vad sägs om nybakade lussekatter lagom till Kalle Anka?

Men granen ska jag klä innan jag åker. Far ska snart ta in den.

Älskar Er kära Mor och Far / tesabiten

Dålig natt. Dålig sömn. Dåliga drömmar. Fast en handlade om att Mor tyckte Vi åt lite mycket ost????!!!! 6 kilo på två dagar!! Tur det bara var en dröm!

Sov till nästan elva. Vaknade som vanligt alldeles genom svettig. Hörde mina föräldrars röster långt borta. Orkade inte vakna. Orkade inte gå upp.

Kylan sätter stopp för utomhusaktiviteter idag. En dag vid datorn. En dag till ingenting. Blandade känslor.

Där ute stressar folk omkring. Irriterade. Drar och sliter. Felparkerar och lapplisorna jublar. Allt för att det ska bli en perfekt jul.

I år blir det inga klappar. I år blir det bara paket till syskonbarnen. Jag vill sätta fokus på gemenskap. Värdesätta den tid Vi får med familjen. Samtala. Lugn och frid. För det är ju trots allt barnens högtid…..

Det enda jag vill ha förutom familjens närvaro, är en julstrumpa. En tradition jag är uppvuxen med. Vi syskon fick varje julaftonsmorgon en strumpa vid fotänden av sängen. Från Tomten givetvis. I strumpan låg det en tidning, en liten leksak och någon form av julgodis. Ibland pepparkakor. Ibland en chokladtomte. När Vi flyttade ut så försökte våra föräldrar sluta med denna tradition. Hävdade att Tomten inte hittade till oss när Vi flyttat. Men Vi sa att Han gärna fick lämna strumporna på den gamla adressen. Så De har snällt fortsatt trots att den yngsta av oss blir 28 nästa vecka!

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Mitt besök hos husläkaren igår var bra. Mina levervärden hade blivit bättre. Hon fastslog att det var medicinen som hade gjort min lever illa och inte alkohol, hälsokost(???) eller arv. Så med detta som grund åkte jag idag till min överpsykolog.

Han har blivit mycket mer sympatisk av någon anledning. Han sitter inte bara i sin stol och knappar i datorn. Idag satte han sig i fåtöljen mitt emot mig. Vi samtalade. Jag blev sedd!

Han förklarade saker. Som att jag är känslig mot serotonin, och egentligen bör ha en högre dos på mina antidepressiva tabletter. Men vi avstår höjning för att skona min lever. Han förklarade även att han kände en viss oro. Att jag fortfarande trots framsteg är mycket skör. Att motgångar jag möter kan få mig att falla. Han förklarade att jag måste ringa direkt då, antingen till mottagningen eller till det ambulerande teamet. Han sa även att han ser på mig att jag har en stark mur omkring mig. Att jag döljer mitt verkliga mående.

För det är jag. Han satte fingret precis på rätt ställe. Trots att jag är öppen med hur jag känner mig, så släpper jag inte riktigt ut mina känslor. Jag lägger gärna locket på. Jag vill må bättre än vad jag gör. Jag vill säga bra när Ni frågar mig om hur jag mår. Jag mår bra. Men jag har inte riktigt kontakt med det som inte är bra. Jag trycker allt för ofta på min off knapp.

Han framhöll vikten av att ta små steg. Att jag måste våga vara den som behöver hjälp och förståelse. Inte vara den som hjälper och förstår. Min forcerade person måste ta och varva ner. Jag har nu varit sjukskriven sedan februari. Men har fortfarande en hög stress nivå. Han ska prata med min psykolog så hon kan lära mig hur jag går tillväga. För jag behöver hjälp. Jag måste bara inse att jag inte klarar denna bit själv.

Jag hatar att be om hjälp. Jag hatar att behöva visa den jag är nu. Jag hatar att sänka garden och släppa in någon. Jag tror att jag kan fixa allt fortfarande själv. Jag litar inte på någon. Jag litar inte på hjälpen jag får.

Någonstans djup inom mig finns det något som säger: Du kan själv. Bit ihop och bara fortsätt. Du är starkast själv. Du passar inte in så var för dig själv. Akta din rygg.

Jag har mycket att bearbeta. Jag har många läxor att lära mig. Jag försöker…..

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

En liten svacka. Ett litet fall. Vad? Varför? Vet inte….Bara noll. Trött. Slut. Ledsen. Svag.

Ångesten stryper mig och jag vet inte varför…… Inga tankar som gnager. Ingen oro jag kan specificera. Inget som borde få mitt hjärta att göra volter.

Trött. Vill vila. Finner inte ro. Bara är. Besviken. Får inget vettigt gjort. Jag önskar som så många gånger förr, att ta nya tag i morgon. Att lägga manken till. Jag vill att allt ska vara enkelt. Att kunna se genom dimman. Att mina drömmar och mål besannas.

Snart Jul. Bara dagar kvar. Sen kommer ett nytt år.

Ska till husläkaren i morgon. Tog blodprov i fredags på min lever och sköldkörteln. Ska få svaren. Mot en ny bättre vecka…

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Träningsvärk!!!! Idrottat? Jag? ICKE! Men har nog suttit för länge vid datorn. Höger axelparti är inte att leka med. Men vad gör det när jag har gjort så mycket och haft roligt? Absolut ingenting.

Eller……. Var det för att jag skottade en himla massa snö igår? Mmm….kanske. Den där som kör snöplogen ska få sig en åthutning om jag får fast han. Antar att det är en han. För om jag generaliserar lite eller ja väldigt mycket då. Så skulle inte en kvinna som har en väl fungerande hjärna göra så som en man gör! Hahhahahah!!!!!!

Om det är skog på ena sidan vägen och hus på den andra. Vilken sida föser man snövallen åt då? Klurigt eller hur! Jag som är kvinna hade lagt vallen mot skogen. Men snöplogschauffören (finns detta ord? Om inte gör det det nu!), skonade skogen och vallade in oss. Kanske var det samma som plogade in bilen förra veckan. Något fel måste det ju vara.

Nu när jag har ångan uppe så ska jag författa ett litet klagobrev till kommunen. Har märkt att jag skickar en väldigt massa mail nu för tiden. Hoppas alla blir glada för breven jag skickar. Antagligen inte då de flesta är skrivna när jag är på mitt bittraste humör! Men jag mår prima!

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Lördagen har bara timmar kvar. Denna dag har varit minst sagt kreativ. Mycket av min energi har gått till att försöka göra en Lilla-T shop. Arbetet med den kommer att fortgå. Nya idéer och motiv. Tanken jag har är att göra det jag själv skulle vilja bära. Sådant som är unikt och som inte går att handla i vilken affär som helst.

Eftersom det här är min Ego-Trip så är sådana här utsvävningar tillåtna. Ingen annan än jag behöver gilla det. Men helt klart skulle jag bli super glad om jag mötte någon på stan som bar min tröja.

Det där med teknik är som Ni vet inte riktigt min grej. Ska försöka klura ut hur jag gör för att kunna publicera nya kläder här. Sålänge får Ni använda Er av länkningen här i högerspalten.

Jag är trött och ångestfylld just nu. Men jag är glad och nöjd. Delar en låt med Er innan jag kryper in under täcket. Håll till godo.

Tove / White Light Moment

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Min totala galenskap fortsätter! Har nu lyckats med att starta en SHOP! Säljer tröjor både för dam och herr. T-shirt, luvtröjor, halsdukar, mössor och lite till! Länken finns under Bara Lilla-T eller här.

Har hållit mig sysselsatt ett tag. Detta är en början på något som jag inte vet. Finns inga gränser längre. Jag kör på och ser vart jag hamnar. Jag är i alla fall glad! Det roliga är att jag bestämmer! Jag bestämmer vad jag vill ha för sorts kläder och motiv. Jag är min egen till fullo!

Hoppas Ni gillar denna nya Lilla-T shop!

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Jag: God afton Lilla-T.  Hur gick det i den lottade dubbeln ikväll?

Lilla-T: God kväll. Jag kastade ömsom bra och ömsom dåligt. Samma lika för min dubbelpartner. Vi vann med andra ord inte. Dartpaus är en tanke.

Jag: Jaja…Bättre lycka nästa gång. Hur känns det nu att ha varit nästan chokladfri ett dygn?

Lilla-T: Hm…..Har verkligen fått stålsätta mig! Fuskade dock med en liten liten bit. Drömmen just nu är att så fort jag vaknar i morgon så åker jag till affären. Funderar på att köra varannan dags ätning.

Jag: Vad händer de närmaste timmarna?

Lilla-T: Ja det lutar åt att krypa till korgs ganska så omgående. Somna till en dålig film på teve. Så godnatt på dig!!!!

Om jag har tråkigt? Inte en sekund! Ni ser ju! Kan ju alltid prata med mig själv när ingen finns till hand att lyssna på mig!

Marknadsföring av Lilla-T går vidare. För Er som missat min andra blogg så klicka här.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Jag har ju suttit här sedan den första snön föll, och klagat till höger och vänster på att gemene man inte kan köra bil på vintern. Så idag föll jag ”offer” för en stressad morgontrött stockholmare. Min bil fick lite plåtskador och jag en ond fot. Men det hela är så absurt!

Jag gick upp i ottan idag för att köra ett par vänner till Arlanda. Allt gick enligt plan och vi var ute i god tid. Allt för att minimera irritation och dårar som inte kan köra. Glada i hågen styrde vi ut från stan. Då ligger jag i vänster körfält. Ingen bil framför och ingen bil bakom. I höger körfält är det kö. Lite längre fram delar sig vägen och jag valde vänster fil då detta är planerad körning. Allt i enlighet med trafikreglerna.

Då det är lite trång och moddigt så har jag en väldigt låg hastighet. Ett trafikljus lite längre fram och jag släpper gasen och rullar. Tror det gick i sissådär 20km/h. Vad tror Ni händer? Jo en förare av en BMW ska köra ut från bensinstationen som jag har på höger sida. Han ställer sig tvärs över den första filen med nosen ut i min fil. Han tittar höger och börjar köra!!!!! HALLÅ!!!!!

Jag bromsar och min högra framnos krockar med hans vänstra framnos. Nummer ett: Titta åt vänster! Korsa inte två filer för en vänstersväng utan att titta! Nummer två: Skäll inte på mig och säg att det är mitt fel! Nummer tre: Han hade vejningspliktsmärke och heldragen linje. Vilket betyder: FÖRBUD ATT KORSA! Alltså inte tillåtet att svänga vänster, måste svänga höger!

Jag fick verkligen hålla tillbaka alla svordomar jag ville slänga ur mig. Rolig analys: Skäll på tjejen bara, gör det. Men när min manliga passagerare går ur bilen som är nära två meter, så blev det ett annat ljud i skällan! Rolig analys två: Han kille-kan varken regler eller trafikvett. Jag tjej-kan både regler och har trafikvett. Jag som trodde vi kvinnor inte kunde köra bil!!!!!!!!

Om vi hann i tid till Arlanda? Absolut. Med marginal. Lite värk i foten är det enda jag fick vid kollisionen. Jag vågar knappt tänka på vad som kunde ha hänt om jag kommit i högre hastighet. Mina två medpassagerare klarade sig utan skador. Tack och lov.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

När ångesten kommer gör den det smygandes. Ligger först lite stilla för att sedan öka i takt. En lätt våg som jag knappast märker. För att bli en tsunami och stryptaget om halsen är hårt. Hjärtat slår en volt och pulsen ökar. Jag sitter här så stilla jag bara kan. Vill och kan inte gå ut. Jag vet att det inte gör saken bättre, men jag bygger en inomhusigloo.

Det snöar för fulla muggar idag. Har kommit nästan en decimeter redan. Ska tydligen fortsätta hela dagen. Sitter med radion på och det rapporteras ständigt om nya avåkningar. Lite här och var runt om Stockholm står det bilar. Har tappat räkningen nu.

Herr Katt trotsar vädret och springer ute i snön. Han är inte det minsta rädd för att blöta ner tassarna. Hoppas han kommer in snart och vill värma sig i min famn……

Tur att jag har allt vad mina begär kräver hemma. Slipper sladda ut för att handla. Mor min har till och med handlat lite choklad om min abstinens skulle bli för svår. Gulligt! Nikotin och Pepsi-Max finns så helgen är räddad om jag skulle bli totalt insnöad.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Har i dagarna två mått så där oförskämt bra. Inga nattliga svettbad. Inga darrningar. Minimalt med disco i hjärta. Endast en liten släng av yrsel. Men istället är jag trött. Mycket trött. Hellre det än allt det andra.

Jag lekte Taxi idag åt en vän. Mycket trevlig förmiddag. Som tack för skjutsen fick jag en jätte fin t-shirt! Det är egentligen en tröja från blåkläder. En sådan där bygg-tröja. Men texten var så rolig som fanns på framsidan.

NOT AFRAID TO GET DIRTY

Låg humor! Jag vet! Men som Ni vet är jag väldigt lättroad.

När Vi ändå var på resande fot, passade jag på att inhandla kattmat och läsk. Men hör och häpna……Jag lyckades gå förbi HELA godisavdelningen utan att stanna! Grymt imponerad av mig själv!

Dagens största klumpighet stod självklart jag för. Vi skulle släntra in på McDonalds för att inhandla lite lunch. Då lyckas jag med bedriften att gå rätt in i den halvöppna dörren. Dörrkanten tog mitt på pannan! Jösses! Lärdom: Titta i den riktning fötterna går! Så nu har jag en jätte fin bula! Inväntar nu att även ett blåmärke ska framträda. Resten av dagen förflöt utan incidenter. Jippie!

Kan informera Er om att det gjorde ont! Så pröva inte detta hemma!

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Ännu en av alla mina konstiga idéer har lyckats! Tekniken fortsätter att gå min väg. Igår fixade jag min digitalbox efter en del trassel. Så nu har jag efter noggrann räkning en sissådär femtio kanaler! En del helt värdelösa för min smak, men andra helt underbara. Det finns nog en eller två som jag aldrig kommer att titta på. Bland annat Viasat fotboll och Viasat hockey. Men de kan jag zappa förbi för att komma till guldkornen.

TV4 Fakta, Alla TV1000 film kanaler, Viasat History och Disney Channel är några av mina självklara favoriter. Nu var det ju inte detta jag skulle berätta om. Ett sidospår bara. Tänk att jag har så lätt att hamna på sniskan!

Idag har jag nämligen installerat en till skärm till min dator! Eller inte direkt jag utan en kompis. Jag kom med glada tillrop och torkade bort diverse dammråttor som helt plötsligt kom fram. Förstår inte hur!?! Nu är det så finurligt att jag kan ha en bild här och en annan där. Vilket underlättar när jag skriver eller bara dyker efter information.

Problemet blir ju nu…..Zappa TV eller surfa på två skärmar….Ett i-lands problem värt att tänka på. Undrar om jag kan möblera om så jag både kan surfa och titta TV? Hm……Ännu en sak att sova på.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Så äntligen blev det tisdag. Möte med min underbara psykolog. Jag mår alltid så bra efter våra samtal. Fyrtiofem minuter känns som tio. Jag fick med mig några tänkvärda saker därifrån. Samtidigt som jag lämnade kvar en del av mina krummilurer.

Min stora utmaning är fortfarande att sätta gränser. Att inte behöva lämna ursäkter till varför. Jag vet med mig själv att jag har alldeles för höga riktlinjer eller mål eller tankar. Jag vet att jag inte lever här och nu utan jag lever för imorgon. Svårigheten att slappna av och bara vara. Den jag är och har varit i alla år har alltid haft en känsla av att inte räcka till. Eller att det jag gör inte är bra nog. Jag vill alltid till toppen. Jag söker konstant bekräftelse. Vill se resultat. Därav bär jag med mig min tro på att jag är misslyckad.

Jag uppnådde inte de mål hade. Jag tror mig inte ha uppnått andras krav på mig. Jag tror att människor i min närhet har osagda förutbestämda meningar om mig. Där de tror mer om mig än jag i nuläget klarar av. Jag vill inte falla tillbaka dit jag var för ett år sedan. Jag vill inte behöva uppfylla de krav jag har på mig själv för att inte se mig som misslyckad.

Jag har inte den blekaste aning om hur det ska gå till. Jag måste sänka min prestationsnivå. Sätta målen närmre verkligheten. Att lägga band på mina högtflygande planer. För jag är trots allt arbetsnarkoman. Som vilket beroende som helst. Jobbar jag inte max är jag inget att ha. Gör jag inte mer än vad mina arbetsuppgifter säger är jag dålig. Detta sitter så djupt rotat i mig att jag nästan inte tror att det går att bota. Orsakerna till mina tankar är många. En av dem är detta att jag vill inte vara den som blir betraktad som lat. Jag vill inte vara arbetsgivarens börda utan tvärtom.

Tyvärr har jag inte blivit belönad för mitt hårda slit. Tacken jag har fått är en psykisk kollaps. Söndertrasade leder och en mycket dålig självbild. Nu som sjukskriven vill jag inget hellre än att börja arbeta igen. Göra nytta. Slippa leva på bidrag och lånade pengar. Jag vill inte vara en i mängden som utnyttjar samhället. Jag vill bidra. Jag vill tjäna mina egna pengar. Mina mål är att kunna leva på det jag skriver. En mycket svår väg jag vet. Men det är mitt mål. Att få skriva på heltid. Att kunna påverka och nå ut med mina tankar jag har i skrift.

Jag vet alla goda råd. Men det är svårt att anamma dem. Det är min inställning som måste slipas till. Jag vet alla fel jag gör men gör dem gång på gång. Hjulet är runt och jag snurrar med. Nu ska jag ut i cyberrymden.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Kanske lite tidigt att skämta om det. Men jag bara måste.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Ingen har väl undgått dagens svarta rubriker. Alla spekulationer. Vad har hänt? Organiserat eller en ensam mans galna upptåg? Vad händer nu? Hur omfattande kunde det ha blivit?

Så lite fakta och så mycket som diskuteras. Alla vet något, men ingen vet inget. Här har jag skrivit om vad jag tycker och känner.

Denna dag har jag som många andra suttit tyst. Lyssnat på nyheterna. Letat information på internet. Tog en tupplur efter presskonferensen. Fortfarande lite trött efter gårdagens KM.

Idag blir det en tidig kväll. Måndag igen snart. Kallt så in i norden ute. Tror det är runt minus femton nu. Kallare lär det bli. Men här där jag är. Finns min Katt som värmer mig. Min Katt som redan ligger i sängen och snarkar. Jag gör honom sällskap.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Aningen utmattad slog jag huvudet i kudden vid halv nio snåret igår kväll. Stördes inte av det höga ljudet från teven i rummet bredvid. Märkte inte att min egen teve ens var på. Måste ha ställt in timern, för jag vaknade med teven i stand-by läge. Att jag var trött eller rent av utmattad råder det ingen tvivel om. Märkte just att jag inte tog min kvälls medicin. Ajabaja T!!!!!!

Gårdagens KM var en påfrestning utan dess like. Måtte det bli tisdag snart så jag får samtala med min läkare. Det var jobbigt på så många plan samtidigt. Mycket folk, dock endast elva från ”min klubb”. De övriga hade sina KM på de andra banorna. Mitt hjärta hade ett eget rave-party. Stressen jag upplevde vete gudarna var den kom från. Prestationsångesten var ofantligt hög. Som grädde på moset hade jag alla mina krummilurer på första parkett.

Försöka spela dart i detta skick var ingen hit. Jag tycker ändå att jag rent poängmässigt spelade rätt okej. Men vem var det som kom på den briljanta idén att man var tvungen att träffa en dubbel för att vinna?

Det bästa på hela dagen var det som kom när allt var över. När klubbens mästare hade utsetts. Efter att alla pilar lagts åt sidan. Nämligen resan hem. Sällskapet av en klubbkamrat. Omvägen till hennes bostad i en annan del av förortsdjungeln. Men jag älskar att köra bil! Jag älskar att kunna göra något som för mig inte är någon ”uppoffring” , för någon som blir så glad. Jag närmar mig ett år utan alkohol, och jag ställer gärna mig själv och Skruttan till vänners förfogande.

Bilturen och tjejsnacket fick mig sådär härligt glad. Jag som inte släpper in någon nära, kände att jag faktiskt lämnade en liten liten springa öppen av min dörr. Jag vill och vågar……

Efter nattens sömn vaknade jag härligt tidigt. Men lika genomsvettig som efter ett riktigt träningspass. Klockan visade på fem i halv sex. Gick upp. Gick ut. Sjärnklar himmel. Tyst. Underbart. Några värmeljus vid min sida. Det är morgon….

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T