lilla-t i stora världen

Ännu en av alla mina konstiga idéer har lyckats! Tekniken fortsätter att gå min väg. Igår fixade jag min digitalbox efter en del trassel. Så nu har jag efter noggrann räkning en sissådär femtio kanaler! En del helt värdelösa för min smak, men andra helt underbara. Det finns nog en eller två som jag aldrig kommer att titta på. Bland annat Viasat fotboll och Viasat hockey. Men de kan jag zappa förbi för att komma till guldkornen.

TV4 Fakta, Alla TV1000 film kanaler, Viasat History och Disney Channel är några av mina självklara favoriter. Nu var det ju inte detta jag skulle berätta om. Ett sidospår bara. Tänk att jag har så lätt att hamna på sniskan!

Idag har jag nämligen installerat en till skärm till min dator! Eller inte direkt jag utan en kompis. Jag kom med glada tillrop och torkade bort diverse dammråttor som helt plötsligt kom fram. Förstår inte hur!?! Nu är det så finurligt att jag kan ha en bild här och en annan där. Vilket underlättar när jag skriver eller bara dyker efter information.

Problemet blir ju nu…..Zappa TV eller surfa på två skärmar….Ett i-lands problem värt att tänka på. Undrar om jag kan möblera om så jag både kan surfa och titta TV? Hm……Ännu en sak att sova på.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Så äntligen blev det tisdag. Möte med min underbara psykolog. Jag mår alltid så bra efter våra samtal. Fyrtiofem minuter känns som tio. Jag fick med mig några tänkvärda saker därifrån. Samtidigt som jag lämnade kvar en del av mina krummilurer.

Min stora utmaning är fortfarande att sätta gränser. Att inte behöva lämna ursäkter till varför. Jag vet med mig själv att jag har alldeles för höga riktlinjer eller mål eller tankar. Jag vet att jag inte lever här och nu utan jag lever för imorgon. Svårigheten att slappna av och bara vara. Den jag är och har varit i alla år har alltid haft en känsla av att inte räcka till. Eller att det jag gör inte är bra nog. Jag vill alltid till toppen. Jag söker konstant bekräftelse. Vill se resultat. Därav bär jag med mig min tro på att jag är misslyckad.

Jag uppnådde inte de mål hade. Jag tror mig inte ha uppnått andras krav på mig. Jag tror att människor i min närhet har osagda förutbestämda meningar om mig. Där de tror mer om mig än jag i nuläget klarar av. Jag vill inte falla tillbaka dit jag var för ett år sedan. Jag vill inte behöva uppfylla de krav jag har på mig själv för att inte se mig som misslyckad.

Jag har inte den blekaste aning om hur det ska gå till. Jag måste sänka min prestationsnivå. Sätta målen närmre verkligheten. Att lägga band på mina högtflygande planer. För jag är trots allt arbetsnarkoman. Som vilket beroende som helst. Jobbar jag inte max är jag inget att ha. Gör jag inte mer än vad mina arbetsuppgifter säger är jag dålig. Detta sitter så djupt rotat i mig att jag nästan inte tror att det går att bota. Orsakerna till mina tankar är många. En av dem är detta att jag vill inte vara den som blir betraktad som lat. Jag vill inte vara arbetsgivarens börda utan tvärtom.

Tyvärr har jag inte blivit belönad för mitt hårda slit. Tacken jag har fått är en psykisk kollaps. Söndertrasade leder och en mycket dålig självbild. Nu som sjukskriven vill jag inget hellre än att börja arbeta igen. Göra nytta. Slippa leva på bidrag och lånade pengar. Jag vill inte vara en i mängden som utnyttjar samhället. Jag vill bidra. Jag vill tjäna mina egna pengar. Mina mål är att kunna leva på det jag skriver. En mycket svår väg jag vet. Men det är mitt mål. Att få skriva på heltid. Att kunna påverka och nå ut med mina tankar jag har i skrift.

Jag vet alla goda råd. Men det är svårt att anamma dem. Det är min inställning som måste slipas till. Jag vet alla fel jag gör men gör dem gång på gång. Hjulet är runt och jag snurrar med. Nu ska jag ut i cyberrymden.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Kanske lite tidigt att skämta om det. Men jag bara måste.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Ingen har väl undgått dagens svarta rubriker. Alla spekulationer. Vad har hänt? Organiserat eller en ensam mans galna upptåg? Vad händer nu? Hur omfattande kunde det ha blivit?

Så lite fakta och så mycket som diskuteras. Alla vet något, men ingen vet inget. Här har jag skrivit om vad jag tycker och känner.

Denna dag har jag som många andra suttit tyst. Lyssnat på nyheterna. Letat information på internet. Tog en tupplur efter presskonferensen. Fortfarande lite trött efter gårdagens KM.

Idag blir det en tidig kväll. Måndag igen snart. Kallt så in i norden ute. Tror det är runt minus femton nu. Kallare lär det bli. Men här där jag är. Finns min Katt som värmer mig. Min Katt som redan ligger i sängen och snarkar. Jag gör honom sällskap.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Aningen utmattad slog jag huvudet i kudden vid halv nio snåret igår kväll. Stördes inte av det höga ljudet från teven i rummet bredvid. Märkte inte att min egen teve ens var på. Måste ha ställt in timern, för jag vaknade med teven i stand-by läge. Att jag var trött eller rent av utmattad råder det ingen tvivel om. Märkte just att jag inte tog min kvälls medicin. Ajabaja T!!!!!!

Gårdagens KM var en påfrestning utan dess like. Måtte det bli tisdag snart så jag får samtala med min läkare. Det var jobbigt på så många plan samtidigt. Mycket folk, dock endast elva från ”min klubb”. De övriga hade sina KM på de andra banorna. Mitt hjärta hade ett eget rave-party. Stressen jag upplevde vete gudarna var den kom från. Prestationsångesten var ofantligt hög. Som grädde på moset hade jag alla mina krummilurer på första parkett.

Försöka spela dart i detta skick var ingen hit. Jag tycker ändå att jag rent poängmässigt spelade rätt okej. Men vem var det som kom på den briljanta idén att man var tvungen att träffa en dubbel för att vinna?

Det bästa på hela dagen var det som kom när allt var över. När klubbens mästare hade utsetts. Efter att alla pilar lagts åt sidan. Nämligen resan hem. Sällskapet av en klubbkamrat. Omvägen till hennes bostad i en annan del av förortsdjungeln. Men jag älskar att köra bil! Jag älskar att kunna göra något som för mig inte är någon ”uppoffring” , för någon som blir så glad. Jag närmar mig ett år utan alkohol, och jag ställer gärna mig själv och Skruttan till vänners förfogande.

Bilturen och tjejsnacket fick mig sådär härligt glad. Jag som inte släpper in någon nära, kände att jag faktiskt lämnade en liten liten springa öppen av min dörr. Jag vill och vågar……

Efter nattens sömn vaknade jag härligt tidigt. Men lika genomsvettig som efter ett riktigt träningspass. Klockan visade på fem i halv sex. Gick upp. Gick ut. Sjärnklar himmel. Tyst. Underbart. Några värmeljus vid min sida. Det är morgon….

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Poff så var det lördag! Undrar vart veckan tog vägen? Någon som vet? Har visst tappat den. Nåja….Lördag är en bra dag. Har inget att förlora idag. Snarare tvärtom!

Idag har dartklubben jag kastar för klubbmästerskap. Detta år kommer det att bli deltagar rekord! De senaste två åren har det endast varit fyra tappra som ställt upp. Men idag blir vi hela tolv spelare! KUL! Klubben är liten så det är halva som kommer till dagens mästerskap. Klockan två drar vi igång och lagom till middag har vi nog en vinnare!

Tänk om jag kunde prestera sådär som jag aldrig tidigare gjort. Tänk om jag skulle kunna kasta som en hel karl idag. Tänk om jag kunde koppla bort de norra regionerna och bara kasta utan att tänka. Äh….Gör ett försök ändå. Om inte så blir det en rolig dag. Lättsam. Wish me luck!

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Vaknade i natt. Vet inte vad klockan var. Svettig igen. Kanske mardrömmar. Kommer inte ihåg.

Att lova något vill jag inte göra. Löften är sådant som näst intill alltid bryts. Jag vill inte lova för att sedan bara bli besviken på mig själv. Men jag ska försöka. Jag vill försöka mig på en promenad varje dag. Jag vet jag sagt detta tidigare. Men nu ska jag ge det ett försök till. Trotsa vintern och kylan. Trotsa vinden. För som det så vackert heter: Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Kan Herr Katt så kan jag.

Jag lyssnar och begrundar. Jag lyssnar och vill dela med mig. Vassego……

Jaded / Takida

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Jag låter min ångest tala. Jag är yr och har ett hoppande hjärta. Inget jag gör tycks hjälpa. Jag är så innerligt trött. Huvudet värker. Fingrarna darrar. Orkar inte hålla en god min utåt idag. Jag sväljer inte min ångest.

Idag är min känsla av otillräcklighet stor. Jag kämpar mot en storm av viljor. Ett inre krig jag inte verkar kunna vinna. Mitt konstanta dåliga samvete mot allt och alla förstärker ångesten. Det spelar ingen roll vad som sägs. Felet är min syn på mig själv. Aldrig nöjd med det jag presterar.

Kan jag inte bli lite friskare? Visst skulle jag kunna jobba? Inte omöjligt att pressa lite till? Finns det något jag kan göra bättre? Kan jag inte skriva lite bättre? Skulle jag inte kunna få fler läsare? Visst skulle jag kunna göra något vettigt?

Allt detta leder till en obeskrivlig prestationsångest. Svårt att göra något alls när inte kroppen och huvudet är okej. Jag vill skrika högt LÄMNA MIG IFRED! Jag orkar inte mer. Har inget att skriva. Idag har jag ingen tro på Lilla-T. Idag får gärna bli imorgon. Kom Fredag och rädda mig. Kom Fredag med glädje. Jag tror på Fredag. Min Fredag……

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Nä nu var det en sådan där dag igen. Igår alltså. Yr och ett hjärta som hoppade och for. Upp och ner och dubbla eller trippla slag. Måste få ett slut på det. Det är så ansträngande att ha en vilopuls strax över hundra.

När jag sedan skulle kasta min match så ökade pulsen av adrenalin och nervositet. Så det blev lite kaka på kaka. Jobbigt. Jag presterade inte det jag ville. Ju mer arg och frustrerad jag blev ju sämre dart spelade jag. Nåja…… Nu är säsongen över och drar igång först i slutet på januari. Ganska skönt.

På dagens agenda står det inte så mycket. Som uppvärmning blir det en färd till grannkomunen. Farbrors bil ska till Herr Bilmekaniker. Jag agerar taxi tillbaka. Sen står det att jag ska mysa med Herr Katt!!!! Det gör jag mer än gärna! Kanske avslutar dagen med ett besök hos en kompis.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Onsdag betyder dart. Sista matchen för säsongen. Tyckte precis den började. Har ännu inte lyckats vinna en enda singel. Ska ta mig tusan avsluta året med en vinst! Skulle vara en skön kick för egot. För våran klubb har KM på lördag! Ska bli riktigt skoj.

Jag vill pusha en gång till för min andra sida. Sidan där jag i fortsättningen kommer skriva det jag vill benämna som krönikor. Eller åsikter om allt litet eller stort som händer i världen. Ta en titt. Lilla-T Tycker Till.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

En tidig morgon. Onsdag. Kallt ute. Tom.

Inte sorgsen. Inte glad. Bara………..

Musik är så bra. Musik är så vackert.

Thåström. Hans röst. Gammal. Men alltid lika ung för mig.

Texterna. Fulla av vackra ord. En mening.

Jag lyssnar. Omfamnad av värme.

FRÄMLING ÖVERALLT / Thåström

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Hade så otroligt svårt att somna igår. Trots insomningstablett. Det var som om min hjärna stretade mot tröttheten och verkligen inte ville stänga av för dagen. Ibland är kontorstiden tydligen förlängd. Det var inga dåliga eller hemska tankar. Snarare många bra och idérika tankar.

Problematiken jag skapar mig i dessa lägen är det att jag vill ha allt klart på en gång. Allra helst igår. Så där låg jag och mitt huvud arbetade för fullt. Det var mer än en gång jag var på väg upp för att starta datorn och påbörja mina nya projekt. Jag tvingade mig kvar under täcket. Tyvärr skrev jag inte ner allt jag kom på. Hädan efter ska det ligga ett block och en penna bredvid sängen.

En idé jag fick var att jag vill på något sätt försöka skriva något annat än om bara mitt liv. Det där med bok har jag nu lagt på hyllan ett tag. Jag vill nå ut till Er på en gång. Vem vet…..Om jag skriver en bok som sedan inte blir publicerad, så känns det lite meningslöst. Det tar ju lite tid att skriva och då vill man ha resultat.

Jag har åsikter om det mesta. Det går att utnyttja. Jag gillar att skriva ”krönikor”. Det går att använda. Jag älskar att följa med i nyhetesflödena. Det går absolut att använda. Jag gillar att fördjupa mig i olika ämnen. Det går också att använda.

Så resultatet blev: synpunkter.svenskablogg.se ! Är i full gång med att designa och försöka strukturera upp administrationen. Hoppas på att kunna skriva något redan imorgon. Jag har möjligtvis en aning höga mål. Men om jag bara lyckas med hälften får jag nog anse det som en bra nattidé. Jag har redan tankar om till vilka jag ska maila om material och vilka jag ska ringa. Får se om jag tagit mig vatten över huvudet!

Började arbetet klockan 06:30 i morse. Slocknade av utmattning vid 15:00. Men nu är jag i full gång igen!!!! SOME BODY STOP ME!!!!! Jag är lycklig. Jag är smått galen. Jag bubblar. Jag är euforisk. Jag har skrivkramp i pekfingrarna (måste snart lära mig att använda alla fingrar)!

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Dagens lilla historia är det totala beviset för hur lättroad jag är.

Satt i min stol och surfade runt på internet. Blickade ut genom fönstret. Grannen som har hemhjälp hade precis fått besök. Killen som kom parkerade väl till kanten på vår gata. I rutan har han en stor lapp om att han har tillstånd att inte alltid följa parkeringsreglerna. Vilket är fullt förståeligt. Nu börjar det roliga….

Plogbilens gula blink gör att jag åter tittar ut. Hann tänka: Undra hur han gör nu? Jag trodde han skulle köra försiktigt förbi och så var det inge mer med det. ICKELUNDA! Till min stora förvåning plogar han in bilen. Först framifrån. Sen även bakom. Jag tappade hakan! Stackarn hade kanske en dålig dag. Jag satt som fastnaglad vid fönstret för att se fortsättningen på plogbilschaufförens protest.

Bilens ägare kom ut. Tittade. Startade bilen och mejade ner snön. Jag gapade åter igen. Visst hade jag kunnat gå ut och skotta fram han. Men som den lilla elaka individ jag är så var jag nyfiken på hur killen skulle lösa situationen. Hade han frågat hade jag till och med lånat han en spade.

Så efter han åkt var det en jätte vall mitt på vägen. Tänkte gå ut. Men en annan granne hann före. Fråga: Vart har vänligheten tagit vägen? Varför kan inte vissa bilar som har goda skäl få lite hjälp? Skulle det ha kostat plogbilen? Ja, men endast lite tid och artighet. En tyst protest som endast leder till irritation. Eller inte tyst men i alla fall meningslös.

Undra om jag också ska parkera på gatan bara för att protestera tillbaka?  ;) !

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Den vita snön fortsätter att falla. Varje träd och buske är inbäddad. Mörkret är ljusare. I fönstren lyser adventsstakar. Det är tyst och behagligt. Stilla. En stund att minnas.

Varje dag är en dag närmare jul. Min jul. Varje dag är en dag närmare ett nytt år. Mitt år. Varje dag är en dag närmare våren. Min vår. Jag stannar upp och njuter av vintern. För varje dag är en ny dag. Dagar som jag inte ville ha. Dagar som inte skulle få upplevas. Mitt val att fortsätta leva och kämpa. Därför välkomnar jag varje ny dag. Som en gåva till mig själv.

Min vinter är full med snö. Min vinter är vacker. Min vinter är bara min. Min lust att leva blir allt starkare. Mitt i vintern när mörkret är större än ljuset. Så vänder det. Ljuset växer och sakta tränger mörkret till natten. Min själ gör som vintern. Mitt mörker blir sakta sakta ljusare.

Änglar i snön.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Åhhh…. Årets höjdpunkt! Skansens julmarknad! Snön och kylan fullbordade stämningen. Fullt påpälsad i långkallsonger, sockor, vinterskor, dubbla tröjor, kappa, tumvantar och som kronan på verket en topluva. Varmt och gosigt.

Promenerade mellan marknaden och alla fina stugor. Tittade på tunnbrödsbakning, folkmusik och bara njöt av atmosfären. Jag blev lite nere då jag gick in i stugorna. Minnen från min egen stuga dök upp. Allt det mysiga med sneda vinklar och dragiga fönster. En kamin att värma frusna fingrar och tår vid.

Det luktade glögg och björkved. Stannade och drack varm choklad med lussekatt. Satt länge i en stuga vid en brasa och lyssnade på två kvinnor som spelade svensk folkmusik på nyckelharpa. Magiskt. Skansen tog mig tillbaka till en svunnen tid. En tid då Vi värnade mer om varandra. Satt tillsammans och umgicks. Det enkla och vackra. Nu sänds inga handskrivna brev,endast snabba korta mail. Nu finns inte den lilla detaljhandlaren kvar. Endast stora köpcentrum där Vi springer om varandra. Ingen känner ingen.

Jag vill bo på Skansen. Kan man anektera en stuga tror Ni? Jag ville inte gå därifrån. Jag ville stanna bara för att få känna tidens vind. Innan avfärd besöktes tobaksmuseet. På våningen längst ned satt farbröder och tillverkade cigarrer på gammalt vis. Men den tekniken kommer dö ut med dem. De är de sista som besitter den kunskapen. Ledsamt.

Hittade de vackraste smidesstakarna på marknaden. Hade jag varit en aning mer stadd i kassan hade jag handlat.

Snart iväg på sexårskalas hos systersonen. Massa tårta och bullar hoppas jag.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

IT´S BETTER

TO LIGHT A CANDLE

THAN TO CURSE

THE DARKNESS

God förmiddag. Nu vill jag börja med att reda ut begreppen. Står det 90 på en skylt så betyder det 90. Inte 60 eller 70 utan 90. För visst ska man anpassa hastigheten efter väglag och sikt och dyligt. MEN!!!!!

Skruttan och jag var på väg in till stan för att kasta pil. Framför oss har vi en bil som precis når 55 innan påfartsstreckan till motorvägen tar slut. FARLIGT!!! Jag kommer förbi bilen och sneglar in. Jovisst var det en tant! Jag säger: ställ bilen hemma om du inte vågar köra! Det roliga är ändå att här i Stockholm saltas det friskt på våra vägar, vilket medför nästintill sommarväglag.

Efter en stund hamnar jag bakom en bil som ligger i ytterfil, och som hela tiden okynnes bromsar! Varför? Irriterande!  Samma visa här. En tant! Lektion ett: Håll dig i den innersta filen om du inte kan hålla hastigheten. Nummer två: Att småbromsa var tionde sekund är inte okej då det inte finns andra bilar längre fram! Nummer tre: Stanna hemma när ditt körkort inte gäller vintertid!!!!

Va skönt det var att få brinna av en stund!!!! Nu när pulsen åter är normal så ska jag åter igen bege mig ut i trafiken. För idag ska jag förära Skansen med ett litet besök! Kan ju inte missa världens mysigaste julmarknad!

Så för allas trevnad ber jag ödmjukast om lite trafikvett. Om alla kunde göra sitt yttersta så kommer jag nog fram till Skansen med en normal puls. Förlåt att jag klagar på tanter i trafiken. Men det är faktiskt så det är i 90 procent av fallen. Kör lagom och håll avståndet.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Känner inget. Nollad. Vill göra. Orkar inte. Sitter bara här. Musiken är min vän. Väntar…..På vad? Vet inte. Finner ingen mening. Det snöar igen. Åker till stan ikväll. Lottad dubbel dart. Lyssna. Gåshud.

Sinead O´connor / The Emperor´s New Clothes

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Från en förort till en annan. Mötet hos min psykolog avlöpte mycket bra. Synd att fyrtiofem minuter går så fort. Längtar redan till nästa möte som blir den fjortonde december. Det var skönt att prata av sig om allt som snurrar i mitt huvud. Ett par krummilurer lämnade jag kvar hos henne. Nu är bördan en aning lättare att bära.

Lättad och glad åkte jag hem till ”min” förort. Stannade förbi det mycket lilla centrumet för att handla lite godis och hämta ut ett paket. Både på matvarubutiken och tobaksaffären har jag arbetat. Så jag drar mig många gånger för att röra mig i detta centrum, då det är jobbigt att behöva träffa folk och förklara min situation. Men idag kände jag mig så pass stark att jag skulle fixa det. Hann komma två steg in i mataffären innan jag hörde någon ropa mitt namn. En gammal kollega. Vi pratade en stund och jag vandrade vidare in i affären.

Tittade ner i golvet för att inte medvetet möta igenkännande blickar. Plötsligt var det inte lika roligt längre. Stod i kassakön, snart är jag ute tänkte jag. Men just då kommer det en kvinna och kramar om mig. En kund som jag inte träffat på många år. Jag pratade en god stund med henne utanför butiken. Tur jag klätt mig väl i denna sibiriska kyla!

Sneddade över parkeringen till tobaksaffären. Nu ska jag bara in snabbt och hämta mitt paket och sen fort ut. Trodde jag ja….Där möts jag av en gammal kollega som ligger mig mycket varmt om hjärtat. Vi samtalade lagom länge. Snabb uppdatering av våra liv i korthet. Om vad som hänt sen vi sågs sist. Bestämde oss för att vi skulle försöka samla brudarna från förr. Vi fyra som slet tillsammans i butiken under alla år. Hoppas det blir av.

Som förortskändis tog det mig cirka en timme att utföra två ärenden. När jag tänker efter så är det riktigt kul att människor kommer ihåg mig. Jag jobbade i alla fall sammanlagt nästan nio år i detta centrum. Jag känner mig omtyckt. Kul att jag gjort ett bra intryck. Gjorde allt och lite till för alla kunderna. Skönt att vara en del av historien. Att inte bara vara en i mängden. Nu ska jag slita upp mitt paket!

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

SuperGirl/Reamonn

(Såg att de skrivit fel i texten och försökt rätta. Blev fel ändå. Ska vara chief och inget annat.)

Denna låt får mig att känna mig lite större när jag är liten i sinnet. Jag växer. Får mer mod och styrka. Lyssna och njut. Vassegoda…..

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T