Måndag

Ny vecka, ny dag och nya tag. Har en förfärlig hosta som inte vill kapitulera. Tur att det inte märks i skrift! Haha. Förra veckan som till största del innehöll hög puls och rastlöshet. Är nu som förbytt till en aning nedstämd och förvirrad. Mycket som förändras just nu i mitt liv som tar på krafterna. Därtill kommer en massa frågor, både stora och små. Frågor jag inte vet exakta svaren på och ingen annan än framtiden vet svaren. Frustrerande, ångest framkallande och likgiltighet.

Den stora frågan på tapeten är den om mitt ”happy place”. En plats dit jag kunnat fly och gömma mig. Där jag kunnat vara ensam. Mitt ställe. Min ensamhet. Min trygghet. Mitt varma krypin. En plats som snart är borta. Vad händer då? Vad gör jag med min tid då jag behöver vara ensam? Vart tar jag vägen för att finna fri luft? Finns det ett nytt happy place som ersättning? Finns det en plats för mig? Finns det frisk luft att andas och hitta nya krafter? Jag vet att jag inte i detta nu är kapabel att bo och leva ensam. Jag vet att jag behöver hjälp. Men någonstans vill jag känna mig fri, känna att det är min hemlighet. Har tryckt dessa tankar framför mig länge. Men nu är det så nära. Måste tampas med allt det jobbiga nu. För snart är min stuga någon annans. Någon annan som sitter vid brasan på vintern och myser. Någon annan som ser till att stugan står kvar på bergets topp. Någon annan som kramar om det och älskar det. I ett realistiskt synsätt vet jag att det är det bästa som kan göras, det bästa för att jag ska kunna gå ett steg vidare. Men jag vill inte, vill inte tappa det sista som är bara mitt!

Mitt nya happy place vet jag inte vart jag ska finna. Måste finna ett andnings hål att åka till där bara JAG existerar. Där jag kan vara den jag är, vara lycklig, vara ensam och finna trygghet. Jag känner att om jag ska försöka tvinga fram en sådan plats kommer jag inte att trivas. Jag vill bli hittad.

Trots alla mina negativa tankar idag så vill jag framåt. Vill leva och lära mig nya saker. Jag vill skapa mig ett nytt liv med allt det vackra jag kan tänka mig. Jag tänker inte ge upp nu! Jag har kommit en bit på vägen och någonstans ser jag en framtid.

Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T

Leave a Reply

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu