Trollslag
Skulle inte jag hoppa i säng? Jo. Men det kom en sak emellan. Sitter här nu med en massa tårar som rinner, så synen är alldeles dimmig. Jag är täppt i näsan av all gråt. Det är mycket som fladdrar i mitt huvud nu. Kan inte riktigt sortera allt. Vet inte om jag gråter för att jag är ledsen eller arg. Eller kanske både och. Till saken hör att det finns ord och meningar som träffar precis där det gör som mest ont. Kanske sagda i desperation för sin egen sorg. Inte riktigt menade att komma ut som de gjorde. Det spelar faktiskt mindre roll för mig nu. För jag är likt förbannat ledsen. Jag kommer att kravla mig upp ur detta hål, det vet jag. Men ett slag i fel riktning blev det. Så idag (natt), kommer jag först. Jag tycker synd om mig själv och tänker bedriva självömkan ett tag. Larvigt, men ibland är det skönt.
Jag är definitivt inget helgon, och jag har med all säkerhet sagt saker som någon mått dåligt av. Det har vi nog alla. Vi är trots allt bara människor. Men jag vill ändå påpeka vikten av att sträva efter det rätta. Att inte tala utan att ha korrektur läst manuset. Som den förvirrade varelsen jag är så har jag en förmåga att tala först och tänka sen. Men jag har aldrig mig veterligen haft viljan att såra någon. Jag har däremot sagt saker jag ångrar då någon avfyrat salvan först. I rent självförsvar. Men det är tyvärr ingen tröst för den ångest man känner efteråt. Hoppas jag minns rätt nu =)!!! ( Kanske har glömt att jag sårat någon med vilja.)
Jag ska inte tråka ut Er mer idag. Sov gott alla där ute i vårt avlånga land.
Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T