Hepp
Ibland måste jag påminna mig själv om varför jag sitter här och skriver vad som skulle klassas som meningslöst. För vem vill läsa om någon meninglös människas meningslösa dagar? Inte jag i alla fall. För meningslöshet leder ingen vart. Just därför måste jag övertyga mig själv om att det jag skriver inte är meningslöst dravell bara. Utan min faktiskt enligt mig själv spännande resa. Jag har inte den blekaste aning om vart resan går. Jag kan bara se de stationer jag passerat. Jag vet hur jag inte vill leva mitt liv. Men är vilsen i min framtid.
När jag nu var ute och tog en nypa luft kom tankar till mig. Tankar om att jag för det mesta skriver om hur dåligt jag mår. Det ledde till följd tankar om att det vill väl ingen vettig människa läsa om. Sen slog det mig. Det är faktiskt så att mitt skrivande återspeglar en diagnostiserad psykiskt sjuk människa under rehabilitering. Jag vet att jag inte har den bredaste läsarkretsen. Men till Er som jag vet läser och orkar ta in mitt kaos, vill jag säga att jag uppskattar Er mer än vad Ni tror. För hur ensam jag än känner mig vissa dagar vet jag att Ni finns där. Jag har börjat skrivandet på min bok. Men jag trivs bättre som bloggare då jag når Er på nolltid. Jag får feedback både här och via sms eller mail. Jag vet att Ni ser mig. TACK!
Med detta sagt är det nu tid att gå till avdelningen som tar emot klagomål. Vilken tur att det är öppet dygnet runt och årets alla dagar. Till och med helgfria söndagar! ( För Er som tror att jag tror att det finns sådana söndagar, vill jag tillägga att jag vet att de inte existerar. Bara jag som försöker lätta upp stämningen lite innan jag avfyrar salvan).
För nu närmar sig min klocka 22:00 och yrseln vägrar ge med sig. Jag har så förbannat ont i min höger arm. Musarmen bråkar och jag har utvecklat ett ganlion på handleden. BLÄ! Höger fotled värker men är inte svullen. Mina fingrar är tjockare och det är trögt att knyta handen. Vänster knä har varit trasigt i cirka tjugo år. Till sist är det smärta i korsryggen. Undra om jag glömde nåt? Det roliga i detta är att jag är enligt alla läkare fullt frisk. Har överrörliga leder som är en förklaring till mitt onda. Nu har jag klagat färdigt för denna gång. Nu blir det att ta Herr Katt under armen och inta horisontalläge. Undrar om marken är vit när jag vaknar? Sov gott och dröm sött!
Kram på Er alla var Ni än är / Lilla-T